Hur det hela började!

Det är oklart när järnmalmsbrytning påbörjades i Tuna Hästbergs gruva. Vissa källor säger att brytning påbörjades redan på medeltiden, men det är mer troligt att de första gruvorna började brytas först under 1500-talets slut eller 1600-talets början.

Säkert vet vi att det i slutet av 1500-talet fanns en hytta för tackjärnsframställning i närbelägna Laxsjön och några årtionden senare, kring 1640, hade en hytta uppförts även vid den närbelägna sjön Rämen. Malmen till hyttorna hämtade ägarna från flertalet närbelägna gruvor, bland annat Hinzgrufvan, som dyker upp på en sockenkarta över Tuna socken från 1648.

Järnmalmsbrytning i Tuna Hästberg

I Tuna Hästberg har det brutits järnmalm, magnetit, också kallat svartmalm, med inslag av mangan. Malmen har låg fosforhalt och kan därför användas vid de gamla hyttorna redan långt tillbaka i tiden. Fältet består av sex ovanpåliggande malmkroppar, där den så kallade kronmalmen gett fältets rikaste malm med upp till 54% rent järn. Kropparna lutar från ytan 30-45 grader men flackar mot djupet ut och ligger på sina ställen nästan helt horisontella.

På 360 meters djup lutar kropparna mellan 0 till 30 grader mot djupet. På sina ställen ligger några av kropparna så pass nära att de brutits ihop som om vore de en enda malmkropp. Detta ger upphov till mäktiga och imponerande brytrum, som den stora “Indy-salen” (namngiven efter Indiana Jones). Mäktigheten (malmkroppens tjocklek) har på sina ställen uppgått till 75 meter.

Gruvans storhetstid på 1900-talet

Även om det pågått verksamhet med att bryta malmen i Tuna Hästberg i många hundra år, upplevde gruvan sin storhetstid först under 1900-talet. Stora kapitalsatsningar gjordes för att modernisera och effektivisera gruvdriften i byn. Från mitten av 1930-talet övertogs all drift av Stora Kopparberg Bergslags AB, som behövde den manganhaltiga järnmalmen till sitt järnverk i Borlänge, Domnarvet.

Stora drev gruvan fram tills den slutliga nedläggningen sommaren 1968. Därmed hade en månghundraårig gruvepok nått sitt slut. Under åren bröts cirka 6 miljoner ton malm i gruvan. Det finns dock gott om malm kvar i djupet. Uppskattningsvis finns åtminstone 16 miljoner ton malm kvar i berget.

Tuna Hästbergs gruva idag – en besöksgruva

Kvar i berget återfinns åtskilliga kilometer med tunnlar, jättelika brytrum och lämningar som skvallrar om en svunnen storhetstid då både gruvan och byn sjöd av liv. År 2011 invigdes det vi idag kallar Äventyrsgruvan. Äventyrsgruvan drivs som en ekonomisk förening. Verksamheten har efter invigningen expanderat varje år. Idag består huvudsakliga verksamheten av guidade turer i den torrlagda miljön.

Turerna är alltifrån enkla vandringsturer, till mer avancerade äventyrsturer med klättring på vår utbyggda Via Ferrata. Det erbjuds även dykning i den vattenfyllda delen av gruvan. Vår vision är att gruvan ska lämnas så orörd som möjligt. Vi anpassar istället våra besökare till gruvans miljö, bland annat genom att utrusta dem med hjälm, pannlampa och sele när detta krävs. Läs mer under våra upplevelser.

Gå till Våra Upplevelser

Projekt med stöd från Dalälvarnas utvecklingsområde, Företagsevent i Äventyrsgruvan

Flera långsiktiga mål sattes upp i samband med invigningen av Äventyrsgruvan 2011. Under 2016 gjordes en ansökan till DUO om stöd från EU, Leaderområde Dalälvarnas Utvecklingsområde. Ansökan blev godkänd.

Projektet innehöll tre viktiga fysiska behov för verksamheten:

1. Eventlokal med kapacitet för ca 40st besökare
2. Toalettmöjlighet
3. Belysning av huvudgångvägar

Projektet avslutades i gruvan som planerat under 2017 med mycket gott resultat. Flera guider anställdes både under och efter projektet och flera nya samarbeten med olika lokala företag startades upp. Genom praktikplatser i projektet lyckades även långtidsarbetslösa komma i arbete som senare ledde till anställning. Investeringen som gjordes används idag i den dagliga verksamheten och har gett föreningen ett ordentligt lyft då det gäller kvalitet och utvecklig.